Om du bara har förmågan att se det-som-är, då kan ingenting bli bättre. Du måste hitta sätt att se framåt med optimism för att kunna uppnå förbättringar.
När du lär dig att styra dina tankar medvetet mot sådant som väcker positiva känslor, är det inte svårt att hitta och hålla kvar lycka, till och med innan du har uppnått ditt mål.
Kampkänslan uppstår på grund av att du ständigt bedömer ditt nuvarande läge i förhållande till målet du strävar mot.
När du hela tiden håller räkningen och noterar avståndet du måste tillryggalägga förstärks känslan av avstånd och ansträngning: och det är därför det känns som en så kämpig uppförsbacke.
När du bryr dig om hur du mår och därför väljer tankar på grundval av hur de känns, utvecklar du mer framåtsträvande tankemönster. Och när attraktionslagen sedan reagerar på tankarna som känns bättre, får du mer tilltalande resultat.
Att kämpa, kämpa, kämpa leder aldrig till ett lyckligt slut.
Det trotsar lagen. "När jag når fram dit kommer jag att vara lycklig" är inte något produktivt sätt att tänka, för om du inte är lycklig kan du inte nå dit. När du bestämmer dig för att först vara lycklig - då kommer du att nå fram.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar