Betalda undersökningar - fågel, fisk eller mittemellan

När jag stirrar på rubriken har ovanför så är jag inte dummare än att jag förstår att den är insinuerande.

För det säger sig självt att jag inte skulle lägga tid på ett inlägg om dynga. Eller nej, det kanske jag skulle förresten. Om jag provat ett program i tjäna-pengar-på-nätet-nischen, och detta varit uselt, så skulle jag förstås skriva om det. 

Till saken. 

Jag har under några månader hängivit mig åt att ta reda på om det här med betalda undersökningar är något att lägga tid och energi på. 

Eller mer tillspetsat: går det att tjäna pengar på att göra betalda undersökningar på nätet? 

Och svaret är onekligen ja. 

Men det finns en hake. Eller hake och hake. Så här: det är definitivt inte enkelt att lyckas. Inte i så måtto att man genast börjar tjäna pengar utan vare sig ansträngning eller att lägga många timmars frustrerande jobb i ovisshet.

Till en början är det med andra ord en d-vla massa jobb för att man överhuvudtaget ska tjäna en krona. 

Men när det väl lossnar, så är det mycket enklare. 

Men om vi skulle ta och börja från början. Betalda undersökningar - vad är det, undrar du? Titta på videon här nedanför så får du en förklaring som är fullständigt kristallklar. 

Okej, då vet du ungefär hur det funkar. Och allt som nämns i videon stämmer rent principiellt. Det går att casha in runt 3000 kr i veckan, det är jag helt säker på. Men då måste du vara beredd att jobba så in i, speciellt när du börjar. 

Men om du är som jag, och längtar efter att bli oberoende av tid och plats när det gäller att jobba, så är betalda undersökningar en väg till inkomst som är värd att prova. 

Vad handlar det här med ekonomi om egentligen?

Ekonomi handlar om att hushålla med knappa resurser, säger man — och menar att det är klokt att inte göra av med allt värdefullt man har på en gång.

Man ska hushålla; göra av med lite i taget, så att det man har räcker länge; då är man ekonomisk.

Detta resonemang är ofta klokt, men inte alltid. De som till exempel har ett bestämt belopp som ska räcka hela semestern gör klokt i att inte köpa upp alla pengarna första dagen. Det är trevligt att ha pengar till glass och buss och annat i slutet av semestern också.

De som däremot har en stor påse syrliga karameller gör klokt i att äta upp alltihop på en gång. För vad händer med tänderna om man hushållar och går och suger på karameller vecka efter vecka? Ibland kan det vara lika ekonomiskt att se till så man får mer av de knappa resurserna, så att de inte blir så knappa längre.

Kanske kan man öka på semesterkassan genom att arbeta (fast då riskerar man att få kortare semester). Kanske kan man tjata sig till mer pengar från föräldrar eller andra (fast då riskerar man att den trevliga stämningen på semestern förstörs). Men att skaffa sig mer syrliga karameller, så att de räcker ännu längre är knappast ekonomiskt.

Ekonomi handlar alltså om två saker: hur man ska använda det man har och hur man ska skaffa sig mer. Men många gånger visar det sig att människor tycker särskilt mycket om sådant som de inte har så mycket av. 

Det är kul att få ett nytt spel, men vad händer om man kan köpa sig alla spel som finns? Det är kul att resa bort på semestern, men skulle det vara lika kul att resa jämt? Kanske tycker människor om att önska sig och drömma sig bort.

Det blir svårare för dem som har riktigt gott om pengar och genast kan köpa allt de vill ha. De får i stället önska sig sådant som inte kan köpas för pengar. 

Många människor tycker att man ska vara sparsam.

Man ska släcka lampor när man går ut, laga den trasiga stolen i stället för att köpa ny och helst stoppa strumporna när det går hål. "sparsamhet är en dygd", säger de.

Att vara snål år någonting annat. Då tänker man mest på sig själv och delar inte så gärna med sig till andra. Man kan vara snål mot sig själv också. Då går sparsamheten till överdrift, och man unnar sig alldeles för lite nytt eller roligt.

Inte bara en finansiell kamp

De flesta människor ägnar större delen av sin uppmärksamhet åt det som händer i deras liv just nu - vilket betyder att de mår bra om det de upplever tilltalar dem och dåligt om det inte tilltalar dem. Men det är att följa den hårda vägen. 

Om du bara har förmågan att se det-som-är, då kan ingenting bli bättre. Du måste hitta sätt att se framåt med optimism för att kunna uppnå förbättringar.

När du lär dig att styra dina tankar medvetet mot sådant som väcker positiva känslor, är det inte svårt att hitta och hålla kvar lycka, till och med innan du har uppnått ditt mål.

Kampkänslan uppstår på grund av att du ständigt bedömer ditt nuvarande läge i förhållande till målet du strävar mot.

När du hela tiden håller räkningen och noterar avståndet du måste tillryggalägga förstärks känslan av avstånd och ansträngning: och det är därför det känns som en så kämpig uppförsbacke.

När du bryr dig om hur du mår och därför väljer tankar på grundval av hur de känns, utvecklar du mer framåtsträvande tankemönster. Och när attraktionslagen sedan reagerar på tankarna som känns bättre, får du mer tilltalande resultat.

Att kämpa, kämpa, kämpa leder aldrig till ett lyckligt slut. 

Det trotsar lagen. "När jag når fram dit kommer jag att vara lycklig" är inte något produktivt sätt att tänka, för om du inte är lycklig kan du inte nå dit. När du bestämmer dig för att först vara lycklig - då kommer du att nå fram.

Vare sig pengar eller fattigdom skänker glädje

Det finns ett talesätt att lycka inte går att köpa för pengar. Å andra sidan har jag lagt märke till att fattigdom inte heller gör det. Men det är ändå uppenbart att pengar inte är vägen till lycka.

Om tanken på att uppnå en viss sak skänker lycka, betyder det då att det är ett lämpligt mål att försöka nå eller förverkliga? Och hur håller man kvar lyckokänslan när det tar mycket tid och energi att nå fram till målet?

Det verkar ofta som om det finns en uppförsbacke före ett mål, sedan en kort platå av jämn mark och därefter nästan genast en jobbig klättring upp till nästa mål.

Hur lyckas man behålla glädjen under allt klättrande mot målen, så att det inte blir den där ständiga kampen och sedan: "Wow, jag lyckades!" Sedan kämpa, kämpa, kämpa - "Åh, nu lyckades jag igen!"?

Pengar är inte vägen till lycka, och det är inte fattigdom heller, som du mycket riktigt har förstått.

Det är oerhört viktigt att du kommer ihåg att det är fel väg att gå när du utför någon som helst handling i syfte att uppnå lycka. Använd istället din förmåga att fokusera tankarna och orden mot saker och ting som får dig att känna dig ständigt bättre till mods.

När du avsiktligt har uppnått ett tillstånd av lycka kommer du inte bara att inspireras till underbara handlingar, utan underbara resultat måste också bli följden.

3 Egenskaper du bör vara utrustad med om du ska tjäna pengar på betalda undersökningar

Har du hört talas om betalda undersökningar? För alla som inte vet vad detta innebär så tänkte jag börja med att rekapitulera. Betalda undersökningar på nätet har de senaste tre åren nått allt fler öron och väckt mycket nyfikenheten, men enligt min mening är det få som verkligen har testat dess potential fullt ut. 

I Sverige tror jag vi är ett trettiotal som tjänar över 8000 kr i månaden i löpande inkomster, men därutöver är det många som provar - men få som orkar gå hela distansen; alltså göra vad som krävs för att komma upp i en årsinkomst runt hundra papp om året från denna källa.

Detta är också temat för det här inlägget. Att försöka peka på de egenskaper du behöver besitta för att verkligen bygga upp en inkomst varje månad med betalda undersökningar. Mycket mer om detta kan du få till livs genom att klicka här.

Begreppet som sådant beskriver ett arbetssätt där du kan sitta hemma vid din dator och få så kallade fokusundersökningar skicka till din mejlbox. Dessa kommer från företag över hela världen och du får bra pröjs för att delta (i alla fall från de flesta).

Det är grunden och den är verkligen så enkel som den låter som. "Problemet" är att hitta alla dessa företag och få tillräckligt många undersökningar för att det ska bli en slant. Vilket leder oss till egenskaperna som jag nyss pratade om.

1. Systematiskt lynne
Den första egenskapen du "måste" ha är ett relativt systematiskt lynne. Och med detta så menar jag att du håller reda på vilka företag du lämnat ansökningar till, räknar på exempelvis hur mycket pengar du tjänar per vecka när du registrerat dig hos hundra - och hur denna siffra ändras när du dubblar antalet registreringar. På så vis skapar du en ständig fokus för ditt arbete, samtidigt som du får järnkoll på hur mycket pengar du verkligen tjänar.  

2. Ihärdighet 
Speciellt i början så är ihärdighet och uthållighet viktiga egenskaper. Det tar ju en stund att börja registrera sig på alla dessa undersökningsföretag. Om du exempelvis signar upp dig på Surveyspaid.com så får du genast tillgång till 500 företaget. Och som du säkert förstår så kommer det ta en stund att signa upp sig hos alla dessa.

3. Ärlighet 
Det låter kanske märkligt, men faktum är att ju ärligare och mer "seriös" du är när du svarar på enkäterna och frågorna du får, desto mer undersökningar kommer du att få göra. Det märks nämligen om du tar ditt uppdrag på allvar eller inte. Och de företag som betalar dyrt för betalda undersökningar vill ju ha så bra, och ärliga, svar som möjligt.

Om man har pengar - ska man inte använda dem då?

Det viktigaste skälet är nog att det är bra att ha pengar i reserv. Man vet aldrig vad som händer. Rätt vad det är behöver man pengar till någonting man inte hade räknat med. Man får oförutsedda utgifter.

Ett annat viktigt skäl att spara är att man vill samla ihop till en större summa pengar. Det blir sommar och då behövs det extra pengar till semestern. Eller så vill man köpa någonting nytt - ny fin musikanläggning eller skridskor. Om man gör av med alla pengar direkt när man får dem blir det svårt att någonsin köpa dyrare saker.

De som gör av med alla sina pengar utan att tänka sig för anklagas för att slösa. Slösaktiga personer bryr sig inte så mycket om vad de gör för sina pengar. De kan betala onödigt höga priser eller köpa saker som de egentligen inte vill ha.

De som är generösa ger saker (eller pengar) till andra. Det kan vara lika roligt som att köpa till sig själv. Om någon annan blir glad är det kanske inte så farligt att slösa lite.

När man har köpt något som man varken behöver eller vill ha har man kastat pengarna i sjön. Det är inte så lätt att avgöra vilka som är sparsamma (som man ska vara) eller snåla (som man inte ska vara) eller slösaktiga (som man inte heller ska vara) eller generösa (som man ska vara).

Människor tycker olika. Det är lätt att få uppfattningen att andra gör fel - sparar för mycket eller  slösar. Själv är man däremot en sparsam och lagom generös person, som sparar till någonting viktigt och har en lagom stor hög med pengarna ifall något oväntat skulle inträffa.

Ibland står det i tidningarna hur mycket vi i Sverige sammanlagt har betalat för läsk, julklappar eller nya tv-apparater under ett år. Det blir jättestora belopp, som får många att tycka att alla andra är väldigt slösaktiga.

Själva har de ju köpt läsk och julklappar för betydligt mindre belopp - och bara en ny tv!

Skaffa sig nya inkomster - olika vägar till samma mål

Man kan skaffa sig inkomster på flera sätt.

Man kan tjäna pengar genom att få betalt för en arbetsinsats eller för något man säljer. De som är anställda brukar få lön varje månad. Andra kan få betalt när de är klara med en speciell arbetsinsats eller när de lämnar ifrån sig något de har tillverkat eller köpt.

Man kan påverka sin lön: 

• genom att utbilda sig
• genom att visa att man är duktig
• genom att flytta till en ort där det finns gott om lediga jobb.

Men lönen bestäms också av andra, framför allt av dem som köper arbetsinsatser, varor eller tjänster. Delvis handlar det om tur:

• om du har en så bra ide att du kan starta ett eget företag och sälja något som du tjänar pengar på
• om det råkar finnas någon som vill anställa just dig

Man kan få pengar i present— till exempel av en generös moster eller morfar som inte orkar köpa julklappar utan tycker att det går lika bra att ge bort pengar. Någon vänlig person kanske tycker att man behöver muntras upp i största allmänhet.

Man kan också få olika slags bidrag. Det finns till exempel barnbidrag, studiebidrag, bostadsbidrag och EU-bidrag.

Man kan få ersättning. Exempelvis kan försäkringsbolag betala ersättning till dem som har blivit bestulna. Brottsoffermyndigheten kan betala ersättning till dem som har varit utsatta för brott.

Man kan vinna pengar på lotteri eller spel; satsa 100 kronor och vinna 100 000 kronor. (Fast det troligaste är förstås att man förlorar 100 kronor.)

På samma sätt är det med dem som äger något värdefullt. Det är inte säkert att de har tänkt sälja just nu. Om några år, när de vill sälja en del av sin förmögenhet, kan priserna mycket väl ha sjunkit.

Man kan alltså bli både rikare och fattigare utan att få några inkomster. Man äger samma saker som förut, men värdet på det man äger förändras. Värdet bestäms av vad andra människor vill betala för det man har.

En tavla kan hänga år ut och år in på samma vägg och ändå stiga i värde.

En tröja som får ligga länge i garderoben blir sällan värdefull. Snarare verkar den omodern — värdelös! — när man tar fram den efter några år.

Om pengarnas kostnad och räntabilitet

Pengar kostar pengar. Det kostar förstås pengar att tillverka pengarna och att köra dem mellan banker och affärer. Men det kostar också pengar att låna pengar, för då får man betala ränta. 

Ränta är priset på pengar. Den räknas oftast i procent. Hur mycket man får betala beror då på procentsatsen vilket belopp det är fråga om (10 kronor, 100 kronor, 10 000 kronor), hur länge man vill låna pengarna (en månad, ett år, tio år). 

Banker lånar också pengar. De som sätter in pengar på bankkonton lånar i själva verket ut pengar till någon bank. Bankerna betalar ränta för de pengar de lånar, fast oftast mindre än vad de själva tar för att låna ut pengar. 

Bankerna skiljer mellan inlåningsränta (som de betalar till dig när du lånar ut pengar) och utlåningsränta (som de själva vill ha för att låna ut pengar).

Genom att ta mer betalt när de lånar ut tjänar bankerna pengar, precis som affärer, som också säljer varor till högre priser än de själva har betalat. 

Vissa organisationer som lånar ut pengar påstår att de inte tar någon ränta alls — däremot tar de ut en avgift av dem som lånar pengar. Sådana avgifter kan motsvara höga räntor. 

• De som betalar 150 kronor för att få låna 500 kronor i 30 dagar betalar i själva verket 360 procents ränta. 
• De som betalar 450 kronor för ett lån på 2000 kronor i 30 dagar betalar 270 procents ränta. 
• Det är dyrt att få pengar snabbt, men kanske märks det mindre om man intalar sig att det är fråga om en avgift. 

Det är inte konstigt om de som behöver mycket pengar, kanske till ett helt hus, är noga med hur de lånar sina pengar. Ju högre ränta de får betala, desto högre blir deras hyra. En tiondels procent kan betyda över tusen kronor. 

 

Två räkneexempel: Om räntesatsen är i % och du lånar 100 kronor under en månad blir räntan  drygt 8 öre. Så lite pengar att det blir svårt att betala! 

Om räntesatsen däremot är 10 % och du lånar 100 000 kronor under ett år blir räntan 0,1 x 100 000 = 10 000 kronor. Efter tio år har du betalat lika mycket som du har lånat bara i ränta. 

Det finns ett annat sätt att tjäna pengar på pengar: att spara gamla mynt och sälja dem till myntsamlare. En gammal femöring kan bli väldigt värdefull. 

Vad menas med att tid är pengar egentligen?

"Tid är pengar", påstår vissa. Vad menar de?

De som har gott om tid kan spara pengar genom att göra saker själva i stället för att köpa varor eller tjänster. De kan baka bröd, laga punkteringen på cykeln eller sy ett överkast av överblivna tygbitar.

De kan också spara pengar genom att handla där det är speciellt billigt — och ägna lång tid åt att ta sig till avlägset belägna affärer.

Andra kan sälja sin tid.

De skaffar sig arbete och får pengar för att de gör något som andra uppskattar. Men många som pratar om att tid är pengar resonerar som om de skulle spara själva tiden. De vill inte slösa bort värdefull tid på onyttiga saker. Ju fortare de klarar av allt de miste göra, desto mer tid har de sparat. Frågan är vad de ska de använda tiden till.

Människor har förstås olika uppfattningar om vad som är väl använd tid och vad som borde gå fortare. En del tycker att det är slöseri att sova för länge. Man ska gå upp och göra saker!

Andra menar att de tjänar på att sova ut, eftersom det går fortare att göra saker när man är utvilad. En del vill arbeta mindre. Det är fritiden som gör livet värt att leva! Andra menar tvärtom att det är arbetet som skapar mening i tillvaron. Då gör man något nyttigt. De gör om sin fritid till ett slags arbete genom att vara så nyttiga som möjligt när de är lediga också.

Att bara sitta och glo,  är det riktigt klokt? Ja, säger de som alltid vill vara nyttiga, för då laddar man sina batterier.